ELIN SIMONSSON

.

Publicerad 2011-10-31 16:11:35 i

Jag saknar dig inte, men ibland kan jag höra ditt skratt. Det var så länge sen men jag minns det som igår. Jag var ditt allt och vi cyklade genom skogen till slottet. Den skogen som var som twilight. Jag saknar inte dig, men jag saknar den skogen, den studen och den känslan. Att du hade kunnat gå genom eld för mig just då. Men bara just då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela