Publicerad 2014-10-19 08:03:11 i ♥ Vardag,
Dagen började med frukost på nema, som är äggröra, toast och lite fukt. Sedan hade vi internet en stund innan vi begav oss på jakt efter lite saker vi behövde till matanana. Vi köpte vattenreningstabletter, tjock filt och fixade telefonen. Efter en heldag i iringa och lunch så skulle vi göra vårat sista ärende, ta ut pengar. Precis när vi skulle gå så möter vi Rune, en svensk man som bor i iringa som vi träffade förra året då han var i matanana med en svensk grupp. Då var vi även hemma oss han och åt äppelkaka och kanelbullar. En jättesnäll gubbe med lite "morfarkänsla". Vi paratde en stund med honom och han bjöd även in oss iår så nästa gång vi är i iringa ska vi hälsa på honom. Samtidigt som vi pratade med honom så gick Armani förbi, en av killarna som bor på gården så där blev vi ganska chockade och glada. Vi hade först tänkt att ta taxi hela vägen till matanana men han skulle åka till matanana han med så då bestämde vi att vi skulle ta bussen samtidigt som honom. I samma veva som vi pratar med båda runeoch armani så börjar våran telefon fungera så då ringer linnea och undrar hur det går för oss. Det var nog där vändpunken var på vår resa som började väldigt dåligt. När vi väl fick prata med såna vi kände så va allt gammalt glömt. Det blev dock lite strul med sandras bankkort men vi tror vi kan ordna de på nått sätt. Efter ettpar timmar mötte vi armani och skulle gå till busstationen med all packning. När vi kom ut från hotellet så var rune där igen och erbjöd sig sig att skjutsa oss i sin bil till stationen, som bara ligger några 100m från hotellet. Men vi hade så mkt packning och det va massa vägarbeten så de tackade vi gärna ja till. Han släppte av oss vid bussen och fick oss att lova att vi skulle ringa om det var nått, vad som helst när som helst. Känns skönt att ha någon "vuxen" som kan språket och vet hur de funkar som man kan lita på och som inte är så långt bort! Så Rune är guld värd för oss! På bussen fick vi trängas med hönor och som vanligt dubbelt så många människor som de egentligen finns säten till. När vi kom till mafinga, för andra gången denna resan, så var linnea,johanna och justin och mötte oss där. De hade varit och köpt saker till huset som dom ska bygga så vi tog allihopa sällskap till matanana. Vi kom precis när de flesta har klara med maten så vi hann bara träffa dem lite snabbt. De små kände nog inte igen oss, är svårt att veta, men några av de stora kom ihåg oss från förra året iaf så de va kul! De hade blivit så stora allihop och leah och beckham som förra året övade på att gå och prata springer nu runt för fullt och både pratar och sjunger. Det märks att dom har så mycket mer energi och är mycket gladare. Det fanns även ny tjej på ca 2 år som inte har varit på barnhemmet så länge så hon är väldiht tyst och ser väldigt ledsen ut. Framåt 8 tiden gick vi upp till "hotellet" där vi flyttade över en säng till "vårat" rum och bäddade och packade upp lite. Efter de va vi rätt trötta och somnade gott!
