Publicerad 2014-10-03 10:18:49 i ♥ Vardag,
Vi började resan på samma sätt som förra året, blev skjutsade av mormor och morfar till nässjö. Därifrån tog vi tåget till Malmö där både Linn och Sarah mötte upp oss. Vi tog en fika och uppdaterade oss på varandras liv. Det enda som fattades i min packning var ett myggnät så de gick vi på jakt efter. På kvällen åt vi på en italiensk resturang och njöt av att kunna sitta ute och äta en sista gång för iår. På onsdagsmorgonen sa vi hejdå till Sarah som vi hade sovit hos och begav oss till kastrup. Än så länge hade allt gått bra men nu började strulet. Jag hade med mig två väskor jag ville ha ombord på flyget, en som jag räknade som handbagage och en som kamera/datorväska vilket jag hade läst att man fick ha utöver. Men eftersom ja inte har nån dataväska tog jag min vanliga ryggsäck och la surfplattan och kameran där i men det fick jag tydligen inte ha så va tvungen att lägga över allt i en väska. När jag höll på att packa om säger killen i disken att vi fick ha 30kg var, när vi hela tiden trott att vi fick ha 20kg. Snacka om att vi blev besvikna. 20kg av kläder och saker till barnen som vi lämande hemma i onödan! Flyget gick ganska bra trots att jag va lite illamående en stund innan jag somnade. Kunde sova lite innan vi skulle landa vid 3 på natten. När vi hade fixat med visumet och skulle vi gå ut till vår kontaktperson som skulle skjutsa oss till bussen. Men där är det tomt på kända ansikten (vilket vi senare förstod var vårat eget fel då vi angett fel datum). Trötta och irriterade beslutar vi oss för att ta oss till busshållsplatsen själva och även fixa bussbiljett. Detta gick smidigt och alla var snälla och hjälpsamma. Vi fick sitta på bussen ca 1 och en halv timme innan den gick kl 6 men hellre det än att sitta ute bland myggen och vänta. Efter att bussen rullat 4 timmar ska vi försöka med ett toalettstopp , en misslyckas även iår som förra året med första försöket då vi var för långsamma. Från att bussen stannar får man inte ens 5min innan bussen går igen. Så när vi hamnade sist i kön insåg vi att vi inte skulle hinna. 3 timmar senare hade vi dock förberätt oss bättre och rusade ut så fort bussen stannade. Runt kl 4 så tycker vi att vi snart borde vara framme så snabbt som vi har åkt. Rätt som det är ropar de ut mafinga som är närmaste "samhället" till matanana. Vi skulle dock inte till mafinga utan vi skulle stanna en natt i iringa, som är en större stad. Vi hade lite saker vi skulle köpa som inte går att hitta i mafinga och hade även bokat hotell för natten så det var bara att ta en taxi 1 och en halv timme tillbaka samma väg igen. Nästan framme i iringa inser vi att bussen stannade på en hållplats 2 km utanför staden och att det gar därför vi inte hade känt igen oss och hoppat av. Vi var rätt säkra på att vi visste hur de skulle se ut men denna bussen tog inte samma väg som förra året. När vi ska checka in på hotellet i iringa har vi även där sagt fel dag så vi fick ta ett dyrare rum men inser snart att elen inte funkar. Vi begav oss ledsna, besvikna och trötta till en resturang med gratis internet där vi fick prata av oss lite med nära och kära och få i oss lite mat, nått vi inte fått på hela dagen. När vi kom tillbaka till hotellet hade energin börjat komma tillbaka likaså elen. Så det blev en skön dusch efter 3 dagars resande. Nu känns allt lite bättre och imorgon är en ny dag, hoppas den blir bättre för då ska vi få träffa alla barnen igen!